*****
*****
*****
*****
Igår klippte Tony gräsmattan och jag var ute i trädgården och grejjade så när han är typ klar så hör jag bara hur han skriker -kan du hämta papper? Så jag skyndade mig att hämta toarullen och sprang runt huset för jag visste ju inte riktigt vart han var ju. Och då står han vid balkongen och man ser att det bara forsar blod ur handen. Han tar pappret och sen bara vänder han på sig och går mot framsidan av huset. Jag springer ju självklart efter och frågar vad som hänt men han sa inte mycket. Tror kanske att det var chocken eller att det gjorde så ont som han inte sa något men efter någon minut så sa han att han skärt sig på rosbusken när han skulle klippa gräset under den. Såg riktigt ont ut och jag var ju givetvis tvungen att ta några snabba kort. Såret är typ 3 cm brett och nästan en cm djupt och man såg blodådran i snittet. Jag blev ju helt nervös nästan och säger att vi måste åka in till sjukhuset för att det kanske behöver sys. Men han är så lugn i detta läget och tycker att det änna kvittar. Han hatar sjukhus och åker helst inte dit om han inte är döende typ. Jahopp tänkte ja.. SÅ satte han på sig jackan så sa han att jag tar ett varv på stan ja.. Okey. Märkligt betende men det kanske är för att döva känslan eller nått.. Efter en timma börjar jag undra på om det hänt något, eftersom han åkte ganska direkt så kanske man svimmar eller vad som helst. blev riktigt orolig. Men han svara direkt i telefon och sa att han åkt till en arbetskollega som jobbat som sjuksköterska som skulle lägga sina barn och sen kolla på såret. Så jag satt och scrappade och efter 3 timmar så kom han hem, fortfarande lika lugn. Då hade jag pratat med hans storasyster som absolut tyckte vi skulle åka in och sy så att det inte kommer bakterier och så. Det hinner ju inte läka på en vecka och då badar vi antagligen i havet i Tunisien.. Men nej han tycker änna att det kvittar men han berätta ju att hon kollegan också tyckte att han skulle åka in och så ringde han systern och efter ytterligare en timme, vid tolvslaget så åkte vi in. Shit tänkte jag när vi kom dit, är ju fredagsnatt så vi lär ju få sitta här i timmar. Men nej vi kom in på direkten och dom sydde tre stygn och efter en halvtimma var vi redan i bilen på väg hem igen. Gick riktigt snabbt måste jag säga! Men han muttrade lite när vi gick ut att var detta verkligen nödvändigt. Och hundra kronor per stygn också, kunde ju änna gjort det själv.. Så det är inte lätt att få med han till sjukhuset men nån gång ska väl vara den första :)
När vi ändå pratar om honom så kan jag säga att han det senaste har fått mycket magknip och går ofta på toan. Han tror att han har tarmvred men som ni säkert förstår efter att ha läst inlägget så vill han ju inte till sjukhuset för att kolla upp vad detta kan vara..
Hoppas bara inte att det kan vara något som gör det värre än vad det redan är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar